Nevis bungy- whatever you do, dont look down.
Ja men alltså, jag har ju hela tiden tänkt hoppa bungy hör i NZ, man måste ju bara göra det här, landet dör bungyn föddes. Och jag tänkte ju även hela tiden göra Nevis som med 134 meter jämfört med de andra bungys 40-50 meter är så mycket häftigare!! Men sen när det väl börjar närma sig, när man kollat videon om och om igen på AJHacketts hemsida, när vår busschaufför talar om för oss att han höll på att "skita ner sig" när han såg den, och folk står där och gråter när fr ska hoppa. Då känner man en viss tvekan. Men hur som, jag och min vän Lena bokade bland några få andra när vi stannade vid bungyns huvudkvarter igår. Lika bra att boka och betala så är det ingen återvändo sen. Kändes ännu bättre när jsg frågade en kille på bussen om han bokat Nevis han med och han iskallt svarar: "no, I like my life."
Sweet.
Vi gick till stationen där vi skulle checka in idag. Blev vägda och ivägskjutsade till bergen..(!) bara vägen upp var ju rätt hemsk när vi körde precis vid slutningen. Vi kom dit, jag kissade typ 5 ggr på 15 minuter, lite nervös. Vi gick på oss sele och gick iväg till gondolan som skulle skjutsa oss ut till själva "buren" där vi skulle hoppa. Allt hänger endast i vajrar vilket gör det rätt onice. Väl där började Lena gråta och jag förstår henne.
Men! Precis när jag kommer dit spelas dont you worry child med swedish house maffia och jsg såg det som ett tecken och blev taggad som f*n. Sen försvann allt tagg när det var min tur. Höll verkligen på att vända om o skita i allt med killen som höll i mig och hjälpte mig fick agera psykolog några minuter och tala om för mig att "inget kan gå fel, två sekunder och sen här det underbart, om du gör fel hjälper vi dig, ju längre du väntar desto värre, du klarar detta Emma, du måste släppa min arm nu om du ska hoppa" haha. Så tillslut släppte jag, det sista jag sa var: "förlåt att min hand är så svettig" den hoppade jag och det var SÅ FRUKTANSVÄRT ÄCKLIGT COOLT LÄSKIGT UNDERBART FANTASTISKT. Går inte att beskriva, men 8,5 sekunder freefall innan linan fångar en och man vill bara fortsätta! Jag vet inte om jag skrek när jag hoppade men tror inte det, bara sen av glädje och adrenalin haha!
Ganska glad när jag kom upp sen!!! Men seriöst, ingen kan förstå hur svårt fet är att bara hoppa rakt ut över 170 meter. Att ta det steget strider mot allt. Men så sjukt värt!! Idag är jag är glad att jag alltid vill göra det värsta. Mahaha
