Ett liv

Men jag är ju så busy hela tiden. Har mycket för mej. ränner runt hela dagarna, pysslar. Fast ändå inte. För om jag tänker efter så är jag mest på mitt jobb och jobbar. Och när jag inte jobbar sitter jag på andra sidan baren vid micron och hänger. Myser. jag tänkte på det idag, att jag har alltid varit så på mina jobb. När jag inte jobbar hänger jag där ändå bara för att jag är sällskapssjuk som en vovve. Och för att jag gillar mina workmates så klart.

Sen försöker jag ju vara hurtig och träna med, vilket i och för sig går bra, men resultatet blir ju lite dåligt när man äter typ ett kilo godis och dagen. Men det är faktiskt inte mitt fel, utan mina chefers. Aah, jag känner, att vill de ha en fet Emma så kan de väl få det. Neeemas problemas. Och jag är ju glad, det är ju det viktigaste! Fet och glad. Men efter påsk, närmare bestämt på tisdag, då jävlar ska det slimmas igen. det är ett måste, inte en sommar till asså. Inte en sommar till som jag är Australien-fet. Icke.

Imorgon är det långfredag. Blir en betydligt lugnare påsk jämfört med förra året. Förra året kan sammanfattas med 4 dagar av extremt alkoholmissbruk, fall i två trappor och hopp på kryckor efter det.

Detta året, jobb. Ska bli mysigt ändå. och på lördag ska jag och Guttis mysa. Vi har även bestämt vad vi ska lyxa till med för påskbuffé. Stuvade makaroner, kraftigt stekt falukorv och senaps-sill. Till efterrätt Ben & Jerrys. Man kan tro att detta är ironi, men det blir faktiskt inte bättre än såhär. Bara för att det är såååå gott, ingen protest.

Pusskram,mikaelärenbanan