...
Jag har verkligen inte ens lust att gå upp ur sängen längre. Folk missbrukar orden life sucks. Nu vet jag vad det innebär med life sucks. Det är inte när man är lite trött på saker och ting för en stund. Det är när man inte vet vad man har att leva för. När man verkligen tänker och tänker, men inte kan komma på någonting. När man inte ens kan sätta på tvn för att man inte klarar av att se andra människor utan att känna sig ännu mer ensam och misslyckad. vad skulle hända om man inte fanns liksom? Jag tror inte det skulle göra mycket skillnad för någon alls.
Funeral for a friend
Hemkommen från en av de finaste, jobbigaste begravningarna någonsin. Älskade Ullis begravning. Den var så fruktansvärt fin, helt perfekt. När vi kom fram till kyrkan var jag så nervös så jag trodde jag höll på att kräkas inne på toaletten. Jag får en sån ångest på begravningar. Begravningen började med en Enya-låt, On my way home. Avslutades med bland annat The circle of life med Elton John. Prästen var jättebra, och verkade så himla varm och snäll. han berättade lite om Ullis och olika minnen av henne. Jag satt där och verkligen grät utan stopp. När man tror att det inte finns mer tårar och man är helt tom, så kommer det mer efter en stund igen. Vid ett tillfälle sa prästen något om att "det inte bara är förtvivlan". Då ville jag bara ställa mej upp och skrika att JO DET ÄR DET VERKLIGEN VISST! ALLT ÄR ORÄTTVIST och Ullis borde få vara med oss. Men han har säkert rätt, för livet går ju vidare.
Efter begravningen gick vi ut på kyrkogården för att ta ett sista farväl och för jordfästning. Det var hemskt att se kistan försvinna ner.
Det hände nånting när prästen läste välsignelsen innan kistan firades ner. Det hade under hela tiden ute varit ganska stilla i vinden, men precis när prästen började läsa kom en jättevind, som direkt när han läst klart blev helt stilla igen. Det var verkligen skumt, och det kändes som att det var Ullis som gav oss ett tecken eller nåt. Jag hoppas i alla fall att det var hon. Påväg till församlingsgården för minnescermonin kändes kroppen helt plötsligt lättare. Man kände inte samma tyngd över sig på något sätt. Det var skönt, och det var en jättefin minnesstund med god mat och underbara vänner och släktingar till Ullis. Hon har verkligen en jättefin familj.
Ikväll var jag hos Madde och Andreas en sväng, blev bjuden på mat och allt. Goa vänner.
Nu ska jag sova, efter denna långa extremt jobbiga dag. Jag känner mej helt totalt förstört slut på alla sätt. Det känns så sjukt att man har vart med och begravt en vän.
Vila i frid, vi ses i himlen älskade fina Ullis
Straffad
Jag är så jävla smidig. Jag och Tash satt o fikade i några timmar på Mignon innan. När vi ska gå kommer en servitris o dukar av efter oss o säger att: glöm nu inte era telefoner! Det är många som glömmer sina telefoner o datorer o sånt. Och jag svarar typ: Huuuur kan man glömma sin telefon?! Jag hade dött då. Sen gick vi, och när jag går ner mot tågstationen känner jag att något nog e lite fel, fast tänker inte på det. Sen när jag ska köpa tågbiljett på Pressbyrån hittar jag inte min plånbok. Fuck. Letar asmycket i min väska men den finns ju inte där så vad tror jag? Som tur va hade jag mitt kort i jackan så kunde paya min biljett i alla fall. Så sen ringde jag Mignon, o visst ligger min älskade plånbok där! Men hinner jag upp dit innan tåget går? Neesch. Härligt. HÄRLIGT. Skäms inte alls när jag stått o dumförklarat andra som glömmer sina saker. Jag känner mej straffad.
Jag saknar min plånbok så. Känner mej naken utan den. Mm, älsklingen.
Älskar att titta på Bigbrother-glashuset. Vilka idioter. Men Jimmy är ju så himla snäll. Han försöker verkligen prata svenska. gubben. Och Gurkan är verkligen den värsta. usch på honom.
Jag har jätteont i magen efter allt kaffe.
Detta måste jag ha!
Jag skulle stämlpa ALLT!
Metoden
Wellwell, nu ska jag o Ebba snart iväg o träna Core. Ha det fint mina kära vänner
Stanna kvar hos mej
Usch, jag önskar att jag fick ha alla kvar för alltid. Det gör så ont i hjärtat.
Det händer allt för ofta att mamma säger: "jag har något tråkigt att berätta" Det handlar alltid, alltid om att någon dött.
En månads nykterhet
Jag har varit så himla duktig idag. Blev så påverkad av solen idag, och jag fick för mej att det var vår, så jag gjorde iordning på min balkong. Tog bort min äckliga gran, lyckta, och allt bar o fimpar som låg där, så nu är det såå fint :) Ska bli gytt när man kan börja sitta där ute i eftermiddagssolen och ha d fint. Städade hela lägenheten o slängde sopor yey.
I eftermiddags åkte jag o Johannes till stranden och gick promenad. Det börjar bli tradition att göra det på söndagar nu, feejnt. Sen ringde Andy, så vi åkte och hämtade honom och gick en runda till på stranden så den bakfulle lille pojken fick komma ut lite han också.
För övrigt, JAG HAR VARIT NYKTER I EN MÅNAD NU!!! Förstår ni hur stort detta är eller? En månad är en lång tid. Bara två tredjedelar kvar.
Imorgon ska jag börja med en ny grej. Det är måndag, och det kommer bli stenhårt.
Herrå
Cravings
Det är alltid bra för att vara sant
Fy fan va ledsen jag blev. Det är verkligen så, att varje, varje gång nåt går bra för mej o jag e glad, så är det för bra för att vara sant. Det är bara att vänja sig vid att ALDRIG ta något för givet och vara glad för nåt. Man kan lika gärna vara negativ från början, för det slutar ändå i skit. Nu är jag sjukt uppgiven. Har verkligen inte lust med nåt. Känns som att man inte duger till nånting.. Varför kan det aldrig gå riktigt bra för mej?
Lycka
Jag och Ebba var på Yoga idag. Alltså. Jag tror inte jag kommer ge det fler chanser. Det är inget större fel på det, förutom att jag dör av skratt varje gång, när jag hör instruktören tala om att vi ska göra "lyckliga barnets ställning" och liknande. Jag kvävs nästan av skratt för att jag måste skratta tyst också för att inte störa andra. Går ju sådär när jag brukar utveckla mina tankar och instruktörens ord. Det absolut värsta är när jag försiktigt, knappt så jag vågar, tittar mot Ebba och möter hennes blick. Då brister det. Idag var verkligen den värsta gången någonsin. Började till och med skratta högt en gång. Det var verkligen inte okej. jag ber om ursäkt.
Pure lycka
Min godmorgon-kompis
Idag fick jag ett härligt uppvaknade. Jag har precis gått upp, drar upp persiennerna och mitt hjärta hoppar nästan ut ur min body. I fönstret mitt emot stirrar en stor uppstoppad hare tillbaka på mej. Jaa, där stod den ju jääättebra!
Idag är det Alla hjärtans dag, en fantastisk dag om man är singel. Eller nej, denna dagen är ju den dagen som alla singlar känner sig extra ensamma och nedvärderade och alla par får mysa järnet.
Fast jag ska faktiskt inte klaga. Har spenderat näästan hela dagen me mina goa vänner Anette, Jocke och Jennifer. Först åkte jag och Jennifer och köpte smörgåstårta på mitt jobb. Jättesöta hjärtformade smörgåstårtor. Jennifer skulle dela med sin man, och jag, i brist på män, med min mami.
Sen åkte vi hem, Anette hämtade upp oss, o Jocke o Ullis mamma, så åkte vi o åt pizza. Efter det åkte vi hem till Jocke o fikade.
Ikväll åkte jag o Jennifer och tränade. Marikas pass. Lika dödande som vanligt. Så nu är förhoppningsvis en bit av pizzan borta..
Just det ja. jag måste få spy lite galla över en sak idag. EPOR! EPA-TRAKTORER! Alltså, jag DÖR! Era fula små ungar, tror ni att ni är coola när ni kommer åkande i något som går i 30km/h, som NÄSTAN är en bil, som stoppar upp hela trafiken och får folk att vilja döda er? Det är ni som får folk att dö av högt blodtryck i trafiken!!! Så, då fick jag det sagt :)
Hey morningfriend
I fyllecellen
Jag hade en störd dröm inatt. Drömde att jag hade vart ute och festat. Vaknade upp hos Jonna, på söndageftermiddagen och trodde att allt var okey. När jag kom upp började hon och jag o Ebba som var där prata lite, och då nämde de flera gånger en fyllecell och jag fattade ingenting, så jag frågade varför de pratade om fyllecellen. De tittade på mej som om jag var helt borta och frågade om jag verkligen inte kommer ihåg vad som hänt kvällen innan? Jag tänkte tillbaka och minns bara en stund på Harrys och att jag shotta som en queen. Då berättar de att jag hade blivit galet full och gått lös totalt på hela Harrys och utanför, så polisen hade tillslut fått hämta mej, och jag hade fått sova i fyllecellen och sen hade Jonna hämtat mej på morgonen. Jag minns ingenting av detta, förutom en liten stund av fyllecellen, där en snygg polis hade bäddat om mej. Vilken fruktansvärd ångest jag fick.
Hahaha! Tur att detta bara var en dröm. Sjukaste drömmen på länge. Var typ rädd när jag vaknade för att det inte skulle vart en dröm. Men jotack, det var det.
Pussohej
En riktigt dålig dag
Ska väl inte säga att allt var kasst iofs. Roligt att jobba på Ica igen ju :)
So long, Butikschefsprogrammet
Efter otaliga ångestattacker, lip (ja, jag erkänner, jag har gråtit som en liten unge) och magkatarr har jag nu bestämt mej. Ikväll gjorde jag det. Nu hoppar jag av butikschef. Jag är säker, går klart till sommaren o gör klart de kurser som pågår, sen e det hejdå jävla kassa utbildning.
Jag tjatar ju själv om att man ska ta till vara på varje dag och inte göra något man inte verkligen vill, o här har jag gått o hängt kvar vid en utbildning för att jag är för feg för att släppa taget, när jag känt länge att det inte riktigt varit rätt. Jag orkar inte gå kvar bara för att jag är rädd för att inte komma in på någon annan utbildning till hösten, eller för att inte få något heltidsjobb. Nu känner jag bara, det är såå värt att leva lite osäkert ibland. Säger det än en gång, Man måste våga för att vinna, så nu har jag bestämt mej. Söker några utbildningar som jag verkligen känner för, kommer jag inte in på någon, som jag verkligen hoppas på att jag gör, då får jag försöka jobba som en galning, antingen på ett jobb eller flera. Funkar det inte, då drar jag till Norge eller Aussie. Så har jag tänkt mej. Kanske inte vad jag trodde för ett år sedan, men det känns så mkt bättre redan i kroppen, mitt hjärta och min mage har lugnat sig.
Det enda är att det känns så fruktansvärt tråkigt att lämna mina underbara klasskompisar. Vi har ändå sjukt roligt ihop, och jag trivs så bra me många. Men förhoppningsvis håller man ihop med de flesta man tycker om även efter utbildningen. Åh.. Nae, men jag gör rätt.
Och den här jäävla externredovisningen som orsakat många sömnlösa nätter och och mycket illamående. Den kommer jag skita såå mkt i nu! Kommer inte öppna böckerna en enda gång till.
YES!
Så osmart, så otacksam
Varför, varfööör kan jag inte få vara så smal som jag var för lite mer än ett år sedan? Ska man behöva sluta äta totalt för att få tillbaka denna body eller? (Jag skämtar, börja inte gapa om att hur farligt det är att inte äta)
Hur som helst, hade inte direkt gråtit. Jag undrar hur jag kunde tycka att jag var tjock här. Jaja
Så osmart och otacksam tjej
Ta dej i kragen!
Idag var jag o gymmade redan klockan 10, jodå, så duktig var jag. Precis när jag kom innanför dörren efter träningen fick jag ett sms av Carro som ville ut o gå, så det blev även en promenix med henne.
Fick min älskade efterlängtade tröja idag också från junkyard, oh men döööh, den satt som en smäck o va så gosig så.
Uppgiften i juridiken är klar och inskickad för min del, en liten bit på vägen mot målet. eeh..
Inte kollat på gårdagens föreläsning i ekonomistyrningen idag heller, EMMA, TA DEJ I KRAAAGEN!
Nu ska jag gåffla lax och kolla på vänner. Blir det en sväng till Jocke sen kanske? Ahh, kanske faktiskt :)
Min nya fina lilla babyMåndagar är sämst
Helgen var så himla bra, och jag var så glad igår. Först var jag ute o gick med Carro o fick veta att hon var gravid, blev inte lite glad kan jag berätta. Ska bli så himla spännande. Sedan på eftermiddagen ringde Tompa o kom förbi o hälsade på, riktigt kul, var ca 100 år sedan vi träffades sist. Senare på kvällen kom Madde och vi åt scones och tittade på Solsidan. En ultimat söndag! Bara en massa vänner omkring sig.
Så imorse vaknar jag och jag inser att det är måndag. Tillbaka till verkligheten och plugget. Känns tungt, och tyngre blir det när jag börjar kolla på den tråkigaste föreläsningen ever. Jag dog efter 17 minuter. Så nu har jag struntat i resten. Precis som om jag slipper undan-_- Får väl ta igen det imorgon eller nästa år eller nåt. Min vecka är fet...
Idag: Ekonomistyrningsföreläsning, träna, sen till Tobbe
Tisdag: Juridikföreläsning, göra klart jurdikarbete, träna, tvätta
Onsdag: Grupparbete, seminarie Juridik, räkna i ekonomistyrningen
Torsdag: Ekonomistyrningsövning, jobba kl 12, träna
Fredag: externäckelredovisning hela långa dagen
Efterlysning
Igår var en mysig kväll med Jocke, Jennifer o Anette, thanks alot! Ikväll avverkar jag min andra nyktra lördag, wohoo!
Jag tycker att det är så himla tråkigt att jag inte har några kompisar som vill ut o resa. Leva lite, äventyyyyyra! Jag efterlyser någon som vill bli min vän, eller som kanske redan är det men inte visat sig, o som vill dra iväg :)
Hejdå!
Fettslamsa
Jag vet, jag ÄR en sjuk människa!
En mindre panikattack
Idag blev det äntligen ett Kibox-pass på Friskis med Madde, förlängt med en halvtimme, vilket kändes i kroppen kan jag tala om, men shit pooommes va gött det var :) Invigde min bike för iår också, och tog den till träningen. Fick en mindre panikattack innan jag skulle cykla. Var stressad som det var, och hittade inte min cykelnyckel, men jag tänkte dum som jag år, att den sitter säkert i cykellåset..? Ehm, aki. Så jag sprang ner till cykelförrådet och upptäckte till min fasa att där intev var någon nyckel, plus att låset var låst! Komponerade ihop en fin ramsa av alla fula ord jag kan, och sprang upp igen för att leta efter den förbannade nyckeln, och jag lovar, jag letade ÖVERALLT, medveten om att jag gade lagt den på ett jäääättebra ställe. Det sista stället jag letade på var i mitt städskåp i ett litet fack, och jaa, där bland skruvar och glödlampor låg den. Kutade ner till cykeln igen och låste upp och flög iväg.
Varför ska jag alltid vara så omständig? Ställer mej den frågan varje dag..
Yeah, nu ska jag snart nattas. Imorgonkväll blir det middag hos mej med Jennifer, Anette och Jocke. Sedan är det heelg. Without alcohol.
Puss o gnatt!
Jag vill vara hos er nu
Klockan är nu 15.03. För 24 minuter sedan på Twitter skriver "Flopsy91":
"Mitt fönster och mina föräldrars sovrumsdörr flög just iväg. Håller tummarna för att det är allt som kommer hända".
Nyss uppdaterade hon:
"Och nu är resten av huset borta. Gud, låt det här vara över snart".
"Det här är en väldigt, väldigt dödlig och destruktiv cyklon. Olyckligtvis kommer vi få se stor förstörelse av byggnader... det är också väldigt troligt att det kommer inträffa dödsfall",
I Townsville har taket till ett shoppingcenter slitits av.
Det känns helt sjukt att den staden som jag var i längst och som jag blev så kär i, kommer vara helt förstörd imorgon, både på land och hela vackra barriärrevet. Jag tycker så synd om alla människor och djur där, och jag fattar inte hur mycket otur Australien kan ha efter översvämningarna för några veckor sen.. Tänker på alla jag känner i Cairns och tänker på dem och alla andra. Hoppas bara att cyklonen är över snart och att alla klarar sig, förhoppningsvis utan skador också. Jag ryser när jag läser om läget där nere. Vill bara åka dit och hjälpa till nu efter. Stackars älskade land!
Köpcentret där jag o Madde var i princip varje dag. Här satt vi o åt Cones. Nu ser det lite annorlunda ut..
Vackra, underbara Cairns
Nu tänker vi på alla i Cairns och runt om som är drabbade!
Äckligt nöjd
¤ Jag har kollat på en och en halv föreläsning i ekonomistyrning UTAN att ha hoppat över något av sluten på dem, och jag har räknat i kompendiet till ekonomistyrningen i 3 timmar!!!! kan ju tala om att jag sitter här med ett äckligt nöjt leende på läpparna.
¤ Jag har dessutom varit ute med min soppåse SAMMA DAG som den blivit full, till skillnad från alla andra gånger jag skjuter upp det i ca 3 dagar tills det är kris.
¤ Jag har diskat efter VARJE måltid idag!
¤ Jag har sålt min dammsugare, at last!
Nu ska jag kolla klart på Vänner, sedan ska jag skutta på min crosstrainer o bränna calories.
